Tidningen Kulturen | 2018:1-3

120,00 kr
Inkl. moms

TIDNINGEN KULTUREN vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid.

Kvantitet

  • Säker webbplats och betalning Säker webbplats och betalning
  • Fri frakt vid köp över 200 kr Fri frakt vid köp över 200 kr
  • 14 dagars returrätt 14 dagars returrätt

TIDNINGEN KULTUREN vill återupprätta den kulturkritiska essän som litterär form. Det för att visa på konst och humanioras betydelse i denna mörka tid. Förenklade analyser av vår samtid finns det gott om, men i TK vill vi fördjupa debatten och visa på den komplexitet som speglar vår samtid. Vår systemkritiska hållning gör att mycket av det framtida innehållet kan komma att upplevas som uttryck för obekväma kritiska idéer rörande vår samtid. Men de kommer inte att stå oemotsagda utan som bidrag vilka kan öka förståelsen för vår samtids komplexitet. 

Tidningen Kulturen fokuserar på kulturkritik, som presenteras i längre essäer, bilder, recensioner och kritik. Vi är politiskt och religiöst obundna men med en systemkritisk ledarsida. Vi ser varje system som auktoritärt men att de kan kritiseras utan att kritiken nödvändigtvis kommer från ett annat systems horisont. Vi är förkämpar för yttrande-, tanke-, åsikts- och uttrycksfrihet och vi menar att dessa friheter endast kan upptäckas i uttryck som bryter de gängse normerna. 

Tidningen Kulturen är ett organ för kultur- och civilisationskritik i den region vi verkar, men också nationellt och internationellt. Vi fokuserar på den kulturella traditionens tänkande, från tidig filosofi till våra dagars uttryck och tar oss en poetisk frihet med traditionen. Distinktionen kan också formuleras som ett mellanrum, en rums/tidslig dimension; förvandlar Tidningen till khôra.

Tidningen Kulturen fokuserar på det normkritiska utan att för den skull upphöja normkritik till ny norm. Vi är emot alla dogmer och genom att problematisera det abstrakta med utgångspunkt i det partikulära, bevarar vi den systemkritiska andan och undviker att bli exkluderande; mångfald som ett tänkandets egenskap snarare än en biologisk indelning i kön.

Utgåva 2018:1-3 innehåller

Vilka var, eller ”är”, Minotauren, Theseus, och Ariadne? Per Nilsson undersöker myten genom att följa Ariadnes tråd tillbaka ner i labyrinten...

Om det blasfemiska i heligheten och det heliga i det blasfemiska talar vår berättare till androgynitetens demon Lilith/Samael. En betraktelse i påsktider av Per Nilsson. 

Det är vid språkets gräns, den gräns vi söker överskrida, som vårt världsskapande på allvar tar vid. Poeten Linnea Axelsson resonerar kring att förhålla sig lyssnande i världen. 

Om gåendet som estetisk praktik och den ömsesidiga relationen mellan kroppar och städer – en introduktion. Sebastian Andersson om den omtumlande verksamheten att gå i en stad, vilken som helst.

Det var i Paris i samband med hundraårsminnet av Simone de Beauvoirs födelse i januari 2008, som Åsa Moberg ställde frågan: ”Varför nämner Simone de Beauvoir inte Florence Nightingale i sin bok Det andra könet?” – Stoika Hristova resonerar om vem som äger idéerna.

Vilken del av tillvaron står i vår makt och vilken gör det inte? Finns det en mening i det som sker eller är allt en trasa? Författaren och idéhistorikern Michael Azar betraktar relationen mellan ödet och människan.

Skribenten och översättaren Jurek Hirschberg om den polska poeten Zuzanna Ginczankas levnadsöde. En berättelse om ett sällsamt möte mellan dikten och lagen. Om att beröva världen ett liv och för alltid neka en röst rätten att forma nya ord.

Ett av storinlägg om fjöl, några kategoriska hål, lock och under. Textrådet bosshumla ädle St. Hammarén i sina knutar omkring, ges här av tredje ett inlägget i serien Dekadenta oaser, jämte återfinns två appendix till detta III för.

När staten slår fast det alla ska vara överens om, värderingar, politik eller idéer som inte kan ifrågasättas, när staten talar om för oss vad som är gott, godkänt, bra, rätt värdegrund etc., då är det fara å färde. Patrik Stigsson om statens roll och inflytande inom det konstnärliga fältet.

Själv, skriver  Oliver Parland, förväntas jag ju som krigsbarn känna tacksamhet, och visst kan jag ju känna det också. Men den känslan är kluven inför det faktum att jag berövats något, blivit en annan än jag varit utan denna tidiga och på många sätt brutala separation. Det hela skedde under en stämning av förvirring och panik, under vilken helt enkelt all kritik och allt ifrågasättande var förbjudet! Jag kan helt enkelt inte undvika känslan av att min syster och jag i all välmening offrades för att ge Sverige ett bättre samvete.

Hur kan vi förhålla oss till moraliska dilemman? Carsten Palmer Schale om etik, evolutionära tendenser, och några till synes paradoxala motsättningar mellan överlevnad och levnad.

Spöken, finns dom? Konstnären Carl-Erik Engqvist tar oss med österut i en kulturhistorisk genomlysning av det Japanska fenomenet Yōkai.


Notify me when available

Datablad

Bindning
Limhäftad

Nerladdning

Tidningen Kulturen 2018:1-3

Tryckvänligt omslag.

Nerladdning (1.13M)

Du kanske också gillar