Subaltern : 2017 : 3-4 : Matriarkatets läsbarhet

132,00 kr
Inkl. moms

Titeln på detta nummer av Subaltern rymmer inte bara ett implicit frågetecken – är föreställningen om ett matriarkat läsbar i dag, och i så fall hur – utan antyder också den hermeneutiska optik som präglar en stor del av texterna. Redan matriarkatets moderne ”upptäckare” och store teoretiker, Johann Jakob Bachofen (1815–1887), uppehåller sig nämligen i stor utsträckning vid de historiografiska möjlighetsbetingelserna för sina omfattande undersökningar av vad han kallade ”modersrätten”.

Kvantitet

  • Säker webbplats och betalning Säker webbplats och betalning
  • Fri frakt vid köp över 200 kr Fri frakt vid köp över 200 kr
  • 14 dagars returrätt 14 dagars returrätt

Titeln på detta nummer av Subaltern rymmer inte bara ett implicit frågetecken – är föreställningen om ett matriarkat läsbar i dag, och i så fall hur – utan antyder också den hermeneutiska optik som präglar en stor del av texterna. Redan matriarkatets moderne ”upptäckare” och store teoretiker, Johann Jakob Bachofen (1815–1887), uppehåller sig nämligen i stor utsträckning vid de historiografiska möjlighetsbetingelserna för sina omfattande undersökningar av vad han kallade ”modersrätten”.

Bidragen i detta nummer skisserar sammantaget en könens antropologi och problematiserar faderns primat i en tid då patriarkatets tillskyndare tycks alltmer nervösa för sin framtid. Liksom den fråga om människornas föda åt vilken vi ägnade föregående nummer (Subaltern #1–2, 2017), gäller frågan om matriarkatet människans natur. Detta för oss vidare i den undersökning som inleddes med Subaltern #1–2/2016, ”Kapitalismens livsformer”, det första numret i tidskriftens andra serie. Om vi där ställde oss frågan vilka mänskliga livsformer som genereras av kapitalismen, står människoblivandet i fokus för nästa års nummer, det vill säga frågan om hur människan konstrueras som just människa. Därmed befinner vi oss också mitt i den politiska antropologins fält.