<p>N&auml;r detta nummer av </span><span style="font-weight: bold;" >Subaltern </span>planerades hade coronakrisen inte brutit ut. Planen f&ouml;r dubbelnumret var att kartl&auml;gga de politiska skeenden som &auml;gde rum mellan &aring;ren 2018 och...

<p>Pandemin visar att det inte l&auml;ngre finns n&aring;gra nationella kriser. Men vad &auml;r det egentligen som h&auml;nder? Hur kunde halva jordens befolkning isoleras och hur kunde en pandemi motarbetas med &aring;tg&auml;rder som riskerar att bli...

<p>K&ouml;nsskillnaden &auml;r det kanske mest kritiska exemplet p&aring; en skiktning i m&auml;nniskosl&auml;ktet, som delar upp m&auml;nskligheten i tv&aring;; som dualiserar kategorin &rdquo;m&auml;nniska&rdquo; i tv&aring; k&ouml;n. I...

<p>V&aring;r planet tyngs av den kapitalistiska civilisationens industriella teknomassa och stora delar av biosf&auml;ren h&aring;ller p&aring; att sjunka ned i ett m&auml;nskligt tillverkat Hades. I denna v&auml;rld d&auml;r varje sommar &auml;r...

<p>Om vi lyssnar till Hannah Arendts ord menar hon att poesi &auml;r den uttrycksform som st&aring;r t&auml;nkandet n&auml;rmast. Hon skiljer mellan t&auml;nkande och intellekt. T&auml;nkandet, menar Arendt, inriktar sig p&aring; mening medan...

<p>Det finns &aring;tskilligt sagt om Virginia Woolf och &aring;tskilligt kommer att s&auml;gas. Men som en av nittonhundratalets litter&auml;ra giganter kan knappast n&aring;got om Woolf s&auml;gas f&ouml;r mycket eller f&ouml;r ljudligt....

<p>I v&aring;r tid ger de mer eller mindre gl&ouml;mda konstn&auml;rer och t&auml;nkare som vi m&ouml;ter i detta nummer av Subalterrn - som handlar om ett 1900-tal som visserligen ligger bakom oss, men &auml;nd&aring; definierar och best&auml;mmer...

<p><br/><br/></p><h6>Bindning: Danskt band (limhäftad med flikar)<br/>Utgivningsår: 2018<br/>ISBN 9789173272476<br/></h6>

<p>TIDNINGEN KULTUREN vill &aring;teruppr&auml;tta den kulturkritiska ess&auml;n som litter&auml;r form. Det f&ouml;r att visa p&aring; konst och humanioras betydelse i denna m&ouml;rka tid. F&ouml;renklade analyser av v&aring;r samtid finns det gott...

<p>Titeln p&aring; detta nummer av Subaltern rymmer inte bara ett implicit fr&aring;getecken &ndash; &auml;r f&ouml;rest&auml;llningen om ett matriarkat l&auml;sbar i dag, och i s&aring; fall hur &ndash; utan antyder ocks&aring; den hermeneutiska optik...

<p>Om vi ska tro poeten Raoul Hausmann, vars ga&#776;rning och krets vi introducerade i #3 och #4 2016, a&#776;r tarmen ett viktigare organ a&#776;n hja&#776;rnan vid fo&#776;rfattandet av poesi, och ingen skulle i dag fo&#776;rneka...

<p>F&ouml;religgande nummer av Subaltern tar, i likhet med sitt tvillingnummer 3/2016, sitt avstamp hos konstn&auml;ren, f&ouml;rfattaren och teoretikern Raoul Hausmann (1886&ndash;1971). Hausmann &auml;r i dag framf&ouml;r allt k&auml;nd som...