<p><span style="font-weight: bold;" >Max Stirner</span> (1806-1856) skrev en av de mest radikala och subversiva texterna i den moderna v&auml;sterl&auml;ndska id&eacute;historien: </span><span style="font-weight: bold;" >Den ende och hans...

<p>Vi kan inte f&ouml;rst&aring; m&auml;nniskan som samh&auml;llsvarelse utifr&aring;n en abstrakt modell d&auml;r girighet och egenintresse utg&ouml;r de enda drivkrafterna f&ouml;r m&auml;nskligt handlande. Tv&auml;rtom, menar Ruskin, &auml;r...

<p><span style="font-weight: bold;" >William Godwin</span> har g&aring;tt till historien som en av sin tids mest radikala t&auml;nkare och som den anarkistiska filosofins anfader. Mycket av det ryktet vilar p&aring; Enquiry Concerning Political...

<p>I denna klassiska politiskt-filosofiska bok menar </span><span style="font-weight: bold;" >Herbert Spencer</span> att liberalismen har f&ouml;rr&aring;tt sitt uppdrag och ist&auml;llet b&ouml;rjat f&ouml;respr&aring;ka en konservativ filosofi och...

<p>I centrum f&ouml;r Mahatma Gandhis tankar och politiska agerande l&aring;g ickev&aring;ldet, hans utveckling av den indiska tanken om ahimsa, b&aring;de som religi&ouml;stmoraliskt begrepp och i dess praktiska, politiska till&auml;mpningar. I den...

<p><span style="font-weight: bold;" >Simone Weil</span> (1909-1943) var en fransk t&auml;nkare, religi&ouml;s mystiker och politisk aktivist. Hon undervisade i filosofi, arbetade p&aring; fabriksgolvet och var aktiv i fackf&ouml;reningsr&ouml;relsen....

<p>Efter djupg&aring;ende meningsskiljaktigheter bryter 1846 den tyske arbetaragitatorn Wilhelm Weitling med Karl Marx. Kanske &auml;r det ett v&auml;gsk&auml;l i historien? <br/><br/>Med avstamp i tiden kring </span><span style="font-style:italic;"...

<p>Att p&aring;st&aring; att Wilhelm von Humboldts </span><span style="font-weight: bold;" >Om gr&auml;nserna f&ouml;r statens verksamhet</span> &auml;r en central text inom den europeiska id&eacute;historien &auml;r knappast en &ouml;verdrift,...

<p><span style="font-weight: bold;" >Henry David Thoreau</span> (1817-1862) anf&auml;ktar i denna gamla stridsskrift individens r&auml;tt att g&ouml;ra uppror mot massans totala brist p&aring; civilt kurage. I Thoreaus tid och rum r&ouml;rde det sig om...